Till alla FBK:are - ni är mer än guld värda

Igårkväll, precis när hälften av Ålands befolkning skulle börja firandet av Anders Wiklöfs födelsedag i Miramarparken uppstod en markbrand i Grönbacka, Jomala. Rökpelaren syntes över halva Åland och alla som bevittnade den insåg att det här kan vara riktigt, riktigt illa.  Själv satt jag (för andra gången den här sommaren) på min motorcykel och jag måste erkänna att jag åkte mot röken. När jag kom fram hade redan några frivilliga brandkårister inlett släcknings/räddnings-arbetet, vägen var avstängd och de ville inte ha hjälp av en shortsklädd motorcyklist som mig, så jag åkte därifrån. Påväg hem mötte jag flertalet brandbilar ifrån olika delar av Åland, alla fulla med personer, mundering och vilja att göra en insats.  Som politiker i Jomala (och tidigare i Landskapsregeringen) har jag alltid sagt och stått för en enkel åsikt:  -”Om den frivilliga brandkåren vill ha eller behöver en ny bil, ny utrustning eller lite extra pengar. Så är det vår skyldighet att ordna det". Igår, när sommaren stod i sin vackraste prakt, alla ålänningar var bjudna på en fantastisk gratis konsert i Mariehamn, Rockoff pågick som bäst, vattnet var fantastiskt att bada i, stugorna/båtarna var som mest attraktiva och de flesta hade semester. Då ställer ca 50 stycken FBK:are upp ifrån hela Åland, lämnar allt de gjorde för stunden, och begav sig till Jomala för att bekämpa en markbrand som kunde slutat i katastrof. Förutom de enorma värden (både ekonomiska och emotionella) som sparades med att branden inte tilläts spridas till husen i närheten, eller mer än ca tre hektar skog, så finns det ett enormt värde i den frivilliga brandkåren. Ett värde som inte ens går att värdera i pengar. Bara för att nämna några:

• Ungdomar som inte hittat sin plats i olika idrottsföreningar hittar en meningsfull sysselsättning
• personer umgås, utbildas och utför samhällsinsatser över generationsgränser
• skulle de åländska kommunerna ha 50 anställda brandmän på heltid och treskift, skulle det troligtvis ”bara” ha kommit en handfull brandmän till branden, resten hade varit lediga eller så hade utrustningen varit på ”fel” ställe. 
• "kamratuppfostran" på ett positivt sätt
• alla, oavsett ålder eller kön är välkomna med, allas insats värderas högt

Precis nu när jag skriver det här läser jag att en ny markbrand uppstått i Lemland. Hoppas allt slutar så lyckligt som det gjorde igår i Grönbacka och att alla frivilliga har kraft och ork att kämpa igen.  Jag vill återigen säga : -”Alla ni frivilliga brandkårister, ni är guld värda, eller egentligen är ni värda mycket mer än det. I Jomala vet ni att ni får vad ni vill ha och behöver, jag uppmanar alla andra kommunpolitiker som någonsin tvekat på att satsa mer på sin frivilliga brandkår att tänka om. Värna din lokala frivilliga brandkår. Deras insatser är ovärderliga, på så många olika nivåer”