Nyans nya chefredaktörs ledare om TV-licensen

Ser att chefredaktören tar fasta på mycket av det jag sa i lagtingsdebatten utan att nämna att det fanns flera i salen som likt mig tyckte så och föreslog en omröstning i saken. Det finns dock en sak i chefredaktörens inlägg som jag har en annan syn än honom på. Han skriver

Vi vill ha public service, och då måste myndigheterna ta ut en avgift för att finansiera public service. Men om den tas ut på skattsedeln finns en betydande risk att all journalistik som bedrivs inom public service ses som styrd av makthavarna, och då blir den också meningslös. Public service måste finansieras vid sidan av det ordinarie skattesystemet, med ett hälsosamt avstånd till de beslutsfattande organen.

Alltså herr Bladh, jag får väl börja om från början eftersom du inte följt med mitt resonemang som jag drivit sedan 1999. Kan du förklara skillnaden för mig hur en journalist skulle bli mer eller mindre beroende av politikerna om de bestämmer att det skall tas ut en avgift av personer som har en TV-apparat istället för att beslutsfattarna finansiera Ålands Radio via en fastslagen procentsats i landskapets budget? Vad är det som hindrar majoriteten av politikerna att idag halvera den heliga avgiften om de skulle vilja göra det? Jag har svårt att förstå varför journalister inte ser den verkligheten.

Herr Bladh, är det bättre att fortsätta med ett system där uppenbarligen ca 30% av befolkningen avstår från att uppge att de har en TV hemma, ett system som orättvist drabbar de som valt eller tvingats till att leva ensamma eftersom avgiften är per hushåll, ett system som kostar ofantligt mycket i administration/byråkrati pga register som skall underhållas, 50.000 fakturor som skall skickas, påminnelser som skall drivas in samt anställda personer som skall knacka dörr för att inspektera eventuella innehav?

Fråga som borde ställas men som ingen journalist vågar ställa är:

Är ålänningarna villiga att betala en relativt hög avgift för det som produceras av Ålands Radio/TV på Ålandsvägen? En avgift som per person eller hushåll tillsammans skulle komma upp i ca 2miljoner euro som den verksamheten kostar? Den senaste opartiska lyssnarundersökningen som gjordes för några år sedan visade klart och tydligt att Ålands Radios största lyssnargruppen är mellan 65-79 år och den näststörsta är mellan 50-64år. Det betyder att ca hälften av Ålands befolkning lyssnar på något annat än Ålands Radio/TV, tror du Herr Bladh att det finns en förståelse för och en acceptans från de under 50 år att lägga €200 skattade pengar på något de inte lyssnar på?

De flesta som jag känner är inte det. Däremot är de beredda att betala kostnaderna som uppstår kring möjligheten att se/höra på Sveriges TV och Sveriges Radio. En kostnad på ca 20€/hushåll. Det är här politikerna kommer in i bilden, majoriteten av politikerna i lagtinget anser att vi skall ha Ålands Radio kvar, och just därför anser jag att ansvaret för finansieringen av den verksamheten skall ligga på politikernas bord, inte skyffla över det ansvaret på medborgarna, särskilt eftersom valmöjligheten inte finns om man vill vara med och betala för Ålands Radio/TV eller inte.

Jag har en fråga till som borde ställas av någon journalist men den tar jag en annan gång...