Skattesagan på facebook

Publicerade en skattesaga på facebook igår (nej den är inte min utan jag har hittat den någonstans) och reaktionerna lät inte vänta på sig. Många var de som tyckte den var bra men sen fanns det flera som tog illa vid sig och undrade riktigt vad jag menade. Såhär gick den för dig som inte läst den.

Tänk dig att tio personer går ut varje dag för att äta middag. Notan för de tio tillsammans hamnar på €100. Om de delade upp notan på samma sätt som vi betalar skatter, skulle det bli ungefär så här:
De första fyra - de med minst pengar - skulle inte betala någonting; den femte skulle betala €1, den sjätte skulle betala €3, den sjunde €7, den åttonde €12, den nionde €18. Den tionde personen - den rikaste - skulle betala €59.

De bestämde sig för att betala notan på det viset.
De tio åt middag på restaurangen varje dag och kände sig nöjda med uppgörelsen, tills en dag, då ägaren till restaurangen gav dem rabatt.

"Eftersom ni är så bra kunder”, sa han, "ger jag er €20 rabatt på era middagar."

Middag för tio skulle då bara kosta €80. Gruppen ville fortfarande betala middagen på det sätt vi betalar skatter. Så de första fyra påverkades inte, de fick fortsätta äta gratis.

Men hur skulle de andra sex göra - de som betalade? Hur skulle de dela upp rabatten på €20 så att alla skulle få sin "beskärda del"? De sex personerna insåg att €20 delat med sex blir ca €3,30. Men om de drog bort det från varje persons andel skulle den femte och sjätte personen få betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslog då att det vore rättvist att reducera varje persons nota med ungefär jämt och han satte igång att räkna på de belopp varje person skulle betala. Resultatet blev att även den femte personen fick äta gratis, den sjätte fick betala €2, den sjunde betalade €5, den åttonde €9, den nionde €12, vilket lämnade den tionde personen med €52 istället för tidigare €59.

Alla sex personerna fick lägre pris än tidigare och de fyra första fick fortsätta äta gratis. Men plötsligt utanför restaurangen började personerna jämföra vad de sparat.

"Jag tjänade bara en euro av €20", började den sjätte personen. Han pekade på den tionde:
"men han tjänade €7!"

"Precis", sa den femte personen.

"Jag sparade också bara en euro. Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!"
"Det är sant!" skrek den sjunde personen.
"Varför ska han få €7 tillbaka när jag bara fick €2? De rika ska alltid få det bättre!"
"Vänta ett tag", skrek de fyra första unisont.

"Vi fick ju ingenting alls! Det här systemet utnyttjar de fattiga!"

De nio personerna omringade den tionde och gav honom stryk.

Nästa kväll kom inte han till middagen, så de nio andra satte sig ner och åt utan honom.
När notan kom in, upptäckte de något viktigt. Det fattades €52.


Här kommer några av kommentarerna:

Henrik Nurmi
Jag är inte vän med Fredrik Karlström, så jag kan inte kommentera på hans profil, så det får bli här istället. Men Fredrik: Vad vill du få fram egentligen? Att fattiga människor är våldsamma? Att man inte ska försöka utjämna inkomstklyftorna? Kanske vi rent av ska ha plattskatt? För övrigt undrar jag varför dessa storätare verkar uppfatta RABATT som att dom FÅR PENGAR. De gånger jag fått rabatt har jag BETALAT MINDRE, inte gått hem med mer pengar på mig än jag hade tidigare. Det är svårt att förstå vad du vill få fram, för plattskatt kan ju ingen vettig människa vilja förespråka

Ingrid Johansson
Jag antar att du tycker att den historia berättar något viktigt, vad är det? Jag fattar då ingenting av denna historia, ingenstans ser jag att det fungerar så här? Vad är det man vill, sätta fattiga på fattigstugan med tacksamhetsmössan i hand? Hela storyn vrider på sanningen och använder banala jämförelser, bara en sån sak att det utspelar sig på restaurang - är det bara för att de med pengar skall känna hur utsugna de blir av de fattiga som lever loppan?

Heidi Sjöström
Jag har läst, och funderat. Det jag kom fram till var att om OBS tycker det är orättvist att de med lite pengar betalar lite skatt, och de med mycket pengar betalar mycket skatt, så går definitivt min röst till ett annat parti. (För man kan ju vrida och vända på den där lilla historien rätt mycket)

Här kommer ett litet svar ifrån mig på detta.
Hej,
Kul att sagan engagerar. Själv kom jag hem nu från jobbet. Åter en lång dag :)
Andemening i sagan är uppenbarligen olika beroende på med vilka ögon man läser den. Egentligen är det ganska enkelt, utan de som betalar mycket skatt funkar inte helheten som vi har det idag. Som sagan började så var alla nöjda tills restaurangägaren ville ge dem rabatt eller ett "allmänt avdrag" för att de var så bra kunder.

Ett exempel ifrån verkligheten är det allmänna skatteavdraget som vi hade på Åland tills för några år sedan. Det var på 5% och gjorde så att alla som betalade förvärvsinkomstskatt fick tillbaka 5% av sina inbetalade skatter. När debatten om detta var i lagtinget ropade många att detta skatteavdrag gynnar de som tjänade mest och att det var orättvist och därför skulle bort. Visst var det så att de som hade en högre förvärvsinkomst och betalade mycket i skatt fick en större summa tillbaka men är det så fel? Jag tycker inte det.

Jag anser absolut att de som tjänar mycket skall betala mer men för mig är det viktiga att det skall löna sig att arbeta. Idag är det tyvärr inte riktigt så. Jag har alltid gillat att arbeta och har ofta arbetat ganska mycket. De senaste 20 åren har jag nog snittat runt 70 timmars arbetsveckor inte för att jag har varit tvungen utan för att jag har trivts med det.

Minns mycket väl när jag en gång för tio år sedan jämförde mina inkomster med ett par som var mina bekanta. De jobba tillsammans ungefär lika många timmar som mig i veckan (då i landskapets förvaltning). Deras lön var ungefär lika stor tillsammans som min men när året var slut fick de behålla ca 6000euro mera eftersom de skattade varförsig. Varför är inte alla arbetstimmar värda lika mycket?

Skattesystemet idag är uppbyggt på att det "lönar sig" att ta ett extrajobb några timmar i veckan men om du väljer att jobba dubbelt mer än "vanligt" då lönar det sig inte. Vill dock avslutningsvis säga att jag tycker att det finska skattesystemet är det bästa av de nordiska ländernas men allt går att göra bättre!