28 december 2011
Ett kreativt "nyföretagsbeskattningssystem" på Åland?
En näringsminister som vill skapa ett aktivt, stimulerande och progressivt näringsklimat på Åland behöver enligt mig ha lite mer kreativitet i arbetet än vad politiker i våra grannländer behöver ha.
Vi har som du säkert vet behörigheten enligt självstyrelselagen över vår näringspolitik men vi har betydligt färre verktyg än vad våra grannregeringar har för att bedriva en sådan. Exempelvis styr vi inte över beskattning, arbetsmarknadslagar, sjukersättningar, avskrivningsregler etc.
Ett sätt att åstadkomma förändring i klimatet på Åland är att inleda förhandlingar med Finlands regering om undantag eller särbehandling men det är ingen enkel väg och den tar tid.
Ett annat sätt är att hitta andra kreativa lösningar. Just nu funderar jag på om att vi bör införa ett annat system istället för direkta bidrag till enskilda företag såsom vi gör idag. Bidrag gynnar den som får men oftast missgynnar den de företag som inte söker eller inte får, direkt eller indirekt.
Det jag funderar på är följande.
Nu undrar du kanske hur jag tänkte genomföra det utan skattebehörighet? Såhär tänkte jag.
Vi har rätt att stöda våra företag utan att notifiera stödet till EU om det totala bidraget understiger €200.000 på tre år. Det är ett så kallat de minimi-stöd. Det jag alltså funderar på är att vi skulle införa en "vinstskattefrihet" till åländska nystartade företag som anställer personer på Åland.
Givetvis måste bolaget som alla andra bolag i Finland betala vinstskatt till finska staten men om bolaget lyckas med det (vilket inte är det enklaste) kan de komma med beskattningsintyget till näringsavdelningen och så skulle vi betala tillbaka den summan så att företagaren kan investera de pengarna i sitt företag och växa ännu mer.
Det här kunde vara ett sätt att skapa ett företagsklimat som uppmuntrar till nyföretagande och nyanställningar, det skulle visa att vi politiker uppskattar de initiativen och kunde vara ett instrument på vägen till att skapa världens bästa företagsklimat på Åland.
Jag har flera gånger sagt att det inte är politikers roll att peka ut vissa näringar som bättre/viktigare än andra. Vi politiker har ingen aning om var framtidens tillväxtpotential finns och inom vilka branscher som kan bli framtidsnäringar.
Ger vi samma möjligheter till alla entreprenörer, innovatörer och kreatörer oavsett om de verkar inom IT, vård, media, tillverkning, jordbruk, fiske etc. Då kan verkligheten överaska politiken. Det vill jag se! Vad säger du?
Tänk stort, tänk i nya banor.
Vi har som du säkert vet behörigheten enligt självstyrelselagen över vår näringspolitik men vi har betydligt färre verktyg än vad våra grannregeringar har för att bedriva en sådan. Exempelvis styr vi inte över beskattning, arbetsmarknadslagar, sjukersättningar, avskrivningsregler etc.
Ett sätt att åstadkomma förändring i klimatet på Åland är att inleda förhandlingar med Finlands regering om undantag eller särbehandling men det är ingen enkel väg och den tar tid.
Ett annat sätt är att hitta andra kreativa lösningar. Just nu funderar jag på om att vi bör införa ett annat system istället för direkta bidrag till enskilda företag såsom vi gör idag. Bidrag gynnar den som får men oftast missgynnar den de företag som inte söker eller inte får, direkt eller indirekt.
Det jag funderar på är följande.
Vi borde inför tre års vinstskattefrihet till företag som startas efter 2012 och som har minst en anställd.
Nu undrar du kanske hur jag tänkte genomföra det utan skattebehörighet? Såhär tänkte jag.
Vi har rätt att stöda våra företag utan att notifiera stödet till EU om det totala bidraget understiger €200.000 på tre år. Det är ett så kallat de minimi-stöd. Det jag alltså funderar på är att vi skulle införa en "vinstskattefrihet" till åländska nystartade företag som anställer personer på Åland.
Givetvis måste bolaget som alla andra bolag i Finland betala vinstskatt till finska staten men om bolaget lyckas med det (vilket inte är det enklaste) kan de komma med beskattningsintyget till näringsavdelningen och så skulle vi betala tillbaka den summan så att företagaren kan investera de pengarna i sitt företag och växa ännu mer.
Det här kunde vara ett sätt att skapa ett företagsklimat som uppmuntrar till nyföretagande och nyanställningar, det skulle visa att vi politiker uppskattar de initiativen och kunde vara ett instrument på vägen till att skapa världens bästa företagsklimat på Åland.
Jag har flera gånger sagt att det inte är politikers roll att peka ut vissa näringar som bättre/viktigare än andra. Vi politiker har ingen aning om var framtidens tillväxtpotential finns och inom vilka branscher som kan bli framtidsnäringar.
Ger vi samma möjligheter till alla entreprenörer, innovatörer och kreatörer oavsett om de verkar inom IT, vård, media, tillverkning, jordbruk, fiske etc. Då kan verkligheten överaska politiken. Det vill jag se! Vad säger du?
Tänk stort, tänk i nya banor.
Liknande inlägg
- 17 september 2012Svar på frågan om Tillväxt (kanske lite långt)
- 2 december 2009Här kommer mitt anförande om näringspolitik
- 2 februari 2012Dags för en ny näringspolitisk tanke
- 22 november 2011Mitt näringslivs anförande idag
- 13 november 2008Mitt allmänna inlägg i budget-08
- 2 mars 2023Näringslivspolitik - insändare